”Det är så jobbigt ljus härinne – jag klarar inte av det”, ”Kan du sänka teven lite? Jag får ont i huvudet när det är för hög volym.”, ”Kan vi öppna ett fönster? Jag kan inte andas när det är såhär kvavt och varmt.”. Har någon i din närhet sagt något liknande, utan att du själv förstår problemet? Det är inte alltid lätt att sätta sig in i den högkänsliga personens sinnesupplevelser. Men det är viktigt att försöka.

Förkortningen HSP (efter engelskans: highly sensitive person) är ett begrepp som lanserades av psykologen Elaine Aron. Och i den här texten vill jag fokusera på saker som är viktiga att tänka på som anhörig till en högkänslig person. Alltså: att leva med HSP – utan att själv vara högkänslig. För att vi bättre ska kunna förstå varför vår vän, familjemedlem eller partner fungerar annorlunda än vi själva gör.

Luft, ljud och ljus

Att leva med någon som är högkänslig innebär att man på konstgjord väg måste utveckla sina egna känselspröt för att inte framstå som hänsynslös. Lättare sagt än gjort eftersom uppfattningsförmågorna skiljer sig avsevärt – den högkänsliga har ett nervsystem som gör dem mer mottagligt för intryck. Lukter, ljud och ljus uppträder starkare än för resten av oss. Och kan därför bli överväldigande och uttröttande.

Om man vill underlätta för den högkänsliga personen är det viktigt att tänka på vilka rumsliga faktorer som kan påverka: att ha koll på att belysningen är behaglig, att luftkvalitén i hemmet är bra och att ljudnivån inte överstiger vad som är normalt. Det är också viktigt att avsätta tid för vila och att som anhörig ge den högkänsliga utrymme att vara för sig själv. Annars riskerar den högkänslige att bli överstimulerad eller dränerad på energi.

Det är också viktigt att inte bagatellisera den högkänsliges upplevelser. Detta kan annars lätt leda till konflikter. En HSP kan nämligen, utöver sin förhöjda sinnesförmåga, ha svårt att reglera sina känslor.

Att anpassa sig efter en HSP kan ofta vara en utmaning som prövar tålamodet. Man kan känna sig som en tjur i en porslinsaffär. Det kan framstå som att hur man än gör, hur mycket man än anstränger sig, blir allt fel. Och än så länge finns ingen förklaring till vad som är orsaken bakom högkänslighet. Fenomenet betraktas, av forskare, fortfarande som ett mysterium. Något som dokumenterats men inte förklarats. Vilket kan göra det extra svårt att förstå och tillgodose den högkänsliges behov.

Men HSP är inget ovanligt. En femtedel av befolkningen räknas som högkänsliga. Det är inte heller frågan om någon bokstavsdiagnos eller personlighetsstörning. Utan snarare ett medfött och ärftligt personlighetsdrag. Det förekommer lika ofta hos män som kvinnor, och även hos djur.

Och i en intervju för Svenska Dagbladet berättar Aron att det är viktigt att inte bara fokusera på det negativa. Högkänsligheten kommer också med flera fördelar – eftersom alla intryck är förstärkta – även de positiva. En HSP är dessutom extra uppmärksam och inkännande, och har en ovanligt hög förmåga till empati. Något som med råge väger upp för de anpassningarna man som anhörig tvingas genomföra.